Syftet med denna studie var dels att undersöka hur ett antal kliniskt verksamma psykoterapeuter beskriver sitt sätt att introducera patienter i Psykodynamisk psykoterapi, dels att undersöka psykoterapeuternas reflektioner och resonemang kring detta. För detta syfte valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta legitimerade psykoterapeuter, vilka alla hade en utbildning med psykodynamisk inriktning. Psykoterapeuterna var verksamma både inom offentlig och privat verksamhet. Deras beskrivningar av hur de introducerar patienter rörde två huvudområden.

Flera rapporter visar att unga människor i Sverige mår allt sämre psykiskt. De utvecklingspsykologiska processer som kännetecknar tonåren och de tidiga vuxenåren kan vara förenade med stora påfrestningar och därmed utgöra en risk för utvecklingen av psykisk ohälsa. Psykodynamisk psykoterapi med ungdomar och unga vuxna är en väletablerad behandlingsmetod för unga människor med psykiska problem, men trots detta är forskningsbasen begränsad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utfallet av Psykodynamisk psykoterapi med 213 ungdomar och unga vuxna som bedrivits på Ericastiftelsen mellan åren 2004-2009. Deltagarnas funktionsnivå på CGAS- och GAF-skalorna samt självskattningar av symtom på SCL-90 jämfördes före och efter psykoterapi.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i Psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i Psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förändring går till. Accep-tans beskrivs av två relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjärtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. Frågeställningarna är: Hur kan förändringsproce-ssen beskrivas i Psykodynamisk psykoterapi med hjälp av begreppet acceptans? Har patienterna nått en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnått och hur hänger det samman med förändring? Framträder acceptans i intervjuer-na på ett sådant sätt så att man kan se det som en common factor av betydelse?  Arbetet har en kvalitativ ansats där intervjuer med sex vuxna som genomgått långtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys.

Detta är en uppföljning av utbildningen i Psykodynamisk Affektfokuserad Korttidsterapi som gavs på psykoterapeutprogrammet med psykodynamisk inriktning 2004 -2007. Syftet är att följa upp om PAK fortfarande upplevs angeläget och om utbildningen har påverkat arbetet och rollen som psykoterapeut. Detta har gjorts via en enkät och intervjuer. Studien visar att PAK haft ett tydligt inflytande på arbetet och synen på rollen som psykoterapeut för de flesta av de intervjuade och att det finns en upplevelse av engagemang och vitalisering hos terapeuterna. En ansats till att få en bild av vad som är attraktivt i förhållningssättet görs och det förs en diskussion kring detta.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i Psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).

Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om Psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi ? är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin?Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om Psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma.

Dagens psykoterapiforskning domineras av effektstudier. Vad som ligger bakom patientens uppnådda förändring är inte lika utforskat. Den forskning som finns har på senare tid alltmer betonat det relationella perspektivet. Syftet med denna uppsats var att belysa några leg. psykoterapeuters erfarenhet av vändpunkter inom Psykodynamisk psykoterapi inom allmänpsykiatrisk öppenvård.

Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i Umeå där psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls från undersökningar som utförts på 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. Självskattningsinstrument som använts är Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mäter specifika faktorer samt GF-formuläret som nyligen konstruerats för att mäta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre värden avseende såväl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jämfört med den psykodynamiska gruppen.

Social ångest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begränsad tillgång och höga kostnader gör att många inte får behandling. Internetbehandling är ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som är lätt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jämföra två internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick välja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13).

Syftet med studien var att undersöka äldres tankar kring förluster och upplevelser av pensionering och åldrande. Metoden är kvalitativ. Intervjuerna har gjorts med sex kvinnor som har gått i Psykodynamisk psykoterapi mellan ett och tre år i samband med sin pensionering. Kvinnorna var mellan 66 och 77 år gamla när intervjuerna genomfördes. Resultatet visar att det viktigaste inför framtiden är en god hälsa och en trygg ålderdom.

Vad är avgörande vändpunkter i psykoterapi? Detta är en kvalitativ studie av konfidenters upplevelser av avgörande ögonblick/vändpunkter. Studien utgår från konfidenternas upplevelser och beskrivning av dessa vändpunkter. Metoden är fenomenologisk och utgår ifrån EPP- metoden. Samtliga sex informanter har gått i terapi över 25 timmar och alla har gått i en psykodynamisk terapi.

Studien är utförd i anslutning till ett pågående forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om handledares upplevelse och erfarenhet av att handleda grupper på olika utbildningsnivåer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. Frågeställningarna omfattade handledares tankar om mål och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvägagångssätt i grupphandledning, gruppens inverkan på handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning på olika utbildningsnivåer. Nio handledare ingick i studien.

BakgrundInnan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form avpsykoanalys, som senare modifierades till Psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikansinträde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fått mindre fokus.På senare tid har man börjat använda KBT vid schizofreni och behandlingen är idagevidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har släpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer ärtydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall.SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vidpsykos/schizofreni. Därutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna somSocialstyrelsen ger angående PDT vid schizofreni.MetodFör att kunna besvara frågeställningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgång och engranskning av rådande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni.ResultatResultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstånd, attdet finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsensriktlinjer angående PDT vid schizofreni baseras på en enda studie med tveksam kvalitet. Vidarefinns det studier som talar för ett integrerat synsätt, där man anpassar behandlingen och väljerbehandlingsform efter varje enskild patients behov.KonklusionDet finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni.

Att ha diagnosen Aspergers syndrom innebär bl a sociala problem och psykisk sårbarhet. Denna kvalitativa studie omfattar intervjuer med fyra  psykoterapeuter och en psykolog, som har erfarenhet av att behandla personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters syn på Psykodynamisk psykoterapi med personer med Asperger syndrom. Frågeställningarna har varit: hur lägger man upp en terapeutisk behandling för personer med Aspergers syndrom? Vilka aspekter inom terapin med personer med Aspergers syndrom är viktiga för behandlingen?  Studien visar att teraputerna arbetar utifrån olika psykodynamiska teorier.